Jaha, så det är så här det känns att inte ha ångest...

I fråga om mig själv är jag imponerad och lite rädd. Jag vet inte vart denna plötsliga effektivitet kom ifrån, men plötsligt får jag saker gjorda istället för att bara sitta och stirra rakt framför mig. Högst märklig känsla, jag har ju nästan ingenting kvar att ha ångest över. Om det inte vore för att jag blev så fruktansvärt stressad över att inte vara stressad, vill säga.

From a Paris Photobooth

På schemat:

DUSCHA!
Övervinna min telefonfobi
Tuscha
Njuta av att inte ha tenta

Om någon känner för att skriva min hemtenta i fotohistoria är det helt okej med mig

Någon gång kanske man till och med hinner fota också...

Ett till inlägg om att jag inte skriver inlägg

Det står lite stilla här. Jag är medveten om det. Men mitt internet har en tendens att balla ur lite till och från, och när det inte gör det är jag oftast för trött eller full för att ägna mig åt min ganska meningslösa blogg. Nu har jag dessutom, åter igen, hamnat i den fantastiska situationen där jag har deadline på fem bilder på måndag morgon, som jag inte har börjat plåta, faktiskt knappt ens kommit på en hållbar idé till, än. Känner jag mig lite stressad? Stressad är lite av en underdrift. Har jag haft kul när jag har druckit öl istället för att vara ambitiös och produktiv? Absolut.

Förra veckan kändes som världens längsta. Tenta-ångest, psykbryt, gin & tonic direkt ur kannan och hemlig fest på mitt golv. Det ser ut som att jag blir godkänd på tentan och om jag inte skulle bli det kan jag kanske komma att mörda Stefan Ohlsson. Men låt oss inte ropa hej.

Imorgon åker jag till Stockholm. Jag gissar på att det kommer blåsa kallt. Det gör det alltid när jag är där. Men vi kan väl komma överens om vapenvila, Stockholm? Bara det kommande dygnet? Jag orkar inte bråka med dig nu.

Jag är så jävla rebellisk att jag inte ens lyder mig själv

När jag ändå är inne på årssammanfattningar...

Jag har sparat mitt årshoroskop från förra året. För att göra någon slags halv-vetenskaplig undersökning.
Så här sa ett högst tillförlitligt horoskop i Elle att mitt år skulle bli:

Väduren 21/3-20/4 (det här grundar sig alltså på att jag är vädur, vilket det i sig brukar råda lite delade meningar om. fan, redan här skiter det sig ju...)


"Kickarna avlöser varandra"


PERSONLIGT: Ditt år kan ses som skräddarsytt för ditt sätt att tänka. Första halvan går i ett rasande tempo medan andra halvan mer liknar vanliga människors (LJUG!). Du älskar när adrenalinkickar sätter den invanda lunken ur spel. 2011 bjuder på mycket av den varan (njaa, halvljug/halvcheck?). Om du har förmågan att ta till dig de positiva möjligheterna som kommer i din väg kommer det här året bli en ren njutning (LJUG!)
KÄRLEK: Du letar efter något mer stabilt än tidigare (LJUG!). Kanske vill du att en existerande kärleksaffär ska djupna och bli mer permanent, eller så känns kärlekslivet bara stillastående i jämförelse med andra områden i ditt liv. En omtumlande historia i februari är kul för er båda, men i slutändan ger den dig inte vad du hade hoppats (CHECK!). Du försöker igen i september och oktober, då med större framgång (LJUG!).
KARRIÄR/EKONOMI: Det här är ett av dina bästa år någonsin. Du driver igenom projekt framgångsrikt (CHECK! antar jag). Det gör att du kan höja ribban och klättra högre för varje gång. I början av januari får du årets första stora chans (typ CHECK!). I april får du en start som gör det omöjligt för dina konkurrenter att komma i kapp (LJUG!).

Resultat: 5,5 LJUG! och 3,5 CHECK!
Slutsats: Elle ljuger (men gissar rätt ibland)

2011 - "Det har stormat i mig det senaste året"

Ni var visst inte så bra på att dela med er (vill dock rikta ett stort tack till er som gjorde det, känns fint), men jag känner mig generös och väljer att presentera mitt år ändå. Jag ger er 2011, Tina edition.

januari

Det var ett nytt år med nya förhoppningar. Jag läste i horoskopet att det skulle bli ett bra år. En vän fyllde år och jag gick hem i snödrivorna med någon som inte längre hörde hemma där. Jag åkte till Stockholm och grät på gatan utanför amerikanska ambassaden. Jag tog ett volontärjobb på filmfestivalen och gömde mig på toaletter. Jag halkade på isen och orkade inte resa mig igen.

februari

Filmfestivalen fortsatte och efter sista festen gick jag ut från en port på Andra Lång en grå måndagsmorgon med bh:n i jackfickan och kajal i mörka ringar under ögonen och undrade vart jag skulle ta vägen. Jag drack billigt mousserande vin på mitt golv och längtade efter att något skulle hända. Något hände på en fest i Bifrost där jag var lycklig hela natten tills vi somnade på en soffa och sen var hjärtat fucked för ett tag.

mars

På buss 760 kom feberfrossan. Jag låg hemma och stirrade på träbalkarna i taket i mitt källarrum. När rastlösheten och förvirringen tog över färgade jag håret blont och dök in i dimmiga nätter igen. En vän försvann och på en balkong någonstans på Hisingen förstörde jag mig lite till. Efter en kort flykt till Värmland är jag tillbaka i Göteborg och står inne på Trädgår’n. Bob hund spelar och hjärnan sprängs. Solen har äntligen börjat leta sig in genom mitt lilla källarfönster men jag kan inte sova ordentligt och går med ständigt spänd käke.

april

Det börjar bli varmare. Jag börjar promenera. Går fram och tillbaka över hela staden. Jag flyger till Los Angeles och får låtsas att allt är varmt och lätt i ett par veckor. Jag firar min 21-årsdag på stranden i Huntington Beach med mina kusiner. Jag bjuder på rosa bubbel och de bjuder på spliff. Jag går på indieklubb i Santa Monica, dricker Red Stripe och känner sval, kalifornisk nattvind i håret när jag fimpar ciggen genom vindrutan. Hemma igen firar jag min och storasysters födelsedag i en ful lokal i Majorna. Vi äter smörgåstårta och dansar på stolarna och jag går hem genom slottsskogen där bara valborgssoporna och en ensam joggare är kvar. Jag har glömt min jacka och hur saker är.

maj

Vi sitter äntligen ute och dricker vin i solen. Det är försommarkväll och solen går ner sent bakom träden i Slottsskogen. Jag åker buss hela natten till Gamleby, sitter på Linköpings station klockan fyra på morgonen och känner mig äntligen lite lugn. Nästa dag packar jag om väskan och åker på festival på en ö. Dricker öl hela natten och skrattar och dansar och hånglar. Sommaren har precis börjat och jag får ett mail som säkrar min framtid. Sista natten är varmare än på länge och vi flyger högt över marken på studsmattan utanför Folkteatern.

juni

Bakfull sätter jag mig med en latte på tåget. Delar ett ljummet 6-pack från Ica, blir av med halva skon på en Crystal Castles-konsert och känner mig vilsen i Stockholm. Dagen efter står jag på tunnelbanestationen, känner asfalten genom strumpan och tänker att jag kanske borde ha stannat i Göteborg. På sommarens varmaste dag sitter jag på Apslätten och dricker billigt bubbel, på midsommar ösregnar det och på Midsommardagen gråter jag på golvet klockan 7 på morgonen. Några dagar senare skiner solen men jag ligger hemma med feber.

juli

Jag går egentligen i skolan men flyr till Värmland där jag badar i skogsbäckar med kläderna på, går runt i hav av lupiner och röker i bilen vid regndränkta insjöar. Tillbaka i källaren dricker jag kaffe och drömmer mardrömmar. Ligger med någon men tänker på någon annan. Går promenader i slottsskogen och läser intetsägande böcker. Vi hyr en bil ner till Emmaboda där jag trampar runt i lera, dansar i regn och sover nära en vän. När jag kommer hem är det bara några timmar kvar av månaden, jag dricker rödvin till middag och gråter en skvätt för allt som gör ont.

augusti

I augusti är nätterna ljumna och jag dricker folköl nere vid älven men någon vecka senare blåser det kallt när jag sitter lämnad på en klippa högt över Röda Sten. Sommaren har slitit ut hjärtat och hemma hos mamma gömmer jag mig för döda datorer, polska hantverkare och resten av världen. På avenyn möter jag mina demoner och går därifrån i duggregn och nytt hopp om mig själv. Jag går på kulturkalas med gamla kläder och smutsigt hår men delar en kaffedrink, ett 6-pack och musik hela natten. Augusti river och sliter i mig ända tills det är dags att lämna staden. Min sista natt dansar jag bort på Jazzhuset och morgonen efter packar jag in mitt liv i en skåpbil och flyttar till en by tillräckligt långt borta.

september

Jag har ett nytt liv med prestationsångest på dagarna och internatfester på nätterna. Jag dricker whisky till fem på morgonen och dansar i sofforna. Månadens näst sista dag är det fortfarande tillräckligt varmt för att sitta barbent nere på bryggan och dricka vin. Ingenting är som förut men allt är bra.

oktober

De första dagarna kan jag fortfarande gå utan jacka utan att frysa på väg ner till stationen. Gamleby ligger helt tyst och stilla. Vänner hälsar på, vi klär ut oss och dricker öl på mitt golv. Festen flyttar till Västervik där männen slåss och basen går upp genom fötterna. Rastlösheten får mig att övertala sju vänner till att boka en resa till Paris. Jag lever på den sista höstsolen och tanken på äventyr.

november

Jag åker till Göteborg där allt är precis som när jag lämnade det. Nordstan är fortfarande lika trångt och King’s Head lika fullt. Jag dricker årets sista park-öl på en bänk, kramar saknade vänner på Andra Lång, hamnar på pendeltåget och somnar i rummet där klockan går fel och tågen hörs nerifrån rälsen. I Gamleby hatar jag att dela säng men gör det ändå, åker till Stockholm och hatar Stockholm. Har ont i halsen men får ragg. Dansar mig glad på ett dansgolv. Precis när månaden tar slut påbörjar vi nya historier i Paris. 

december

Den första morgonen i december är grå men mild och jag promenerar genom en parisisk park. Vi har fina dagar på stadens gator och dricker vin på golvet på kvällarna men utanför en klubb vid Grand Boulevards bryter jag ihop. Tillbaka i byn har jag ont i revbenen på grund av skadad revbensmuskulatur, men kanske mest i hjärtat. Efter några veckor av kurvor, föreläsningar och färgrymder får jag äntligen återse Göteborg. Jag springer på gamla ragg på Andra Lång, dansar på Jazzhuset och blir upphånglad på Yaki-Da. Julen består av magsjuka, psykbryt och fylla. På nyår är jag omgiven av några av de viktigaste i världen, och när himlen fylls av raketer och vi av billig låtsas-champagne säger jag att det här är det bästa tolvslaget någonsin. Året är slut och jag är trött men rusar vidare in i 2012  och nya historier.

När man har skoskav och regnat kissar en i ansiktet, det är mitt på dagen en tisdag och normalt folk gör normala saker och själv är man bakis och sitt allra sunkigaste och på väg hem, och man tänker att man borde känna sig så jävla miserabel men egentligen känns allting helt okej.

Jag impulsköpte en fräck telefon

Men har uppenbarligen inte lärt mig hur man postar bilderna på ett bra sätt...