Jag antar att man borde lämna något slags sista avtryck här innan det blir nytt år. Kanske lova att skriva mer nästa år. Motionera mera, sluta röka, lära sig Bohemian Rhapsody utantill...
Jag tänker inte säga gott nytt år, men önska oss alla en relativt god fortsättning.
Hörs 2012.

Jag duschar, slänger på mig lite läppstift och låtsas att jag är frisk. Det är ju trots allt bara juldagen en gång om året.

Dålig på vardag och duktig på fest

Onsdagskvällen blev onsdagsöl som blev onsdagsfylla som hamnade på Yaki-Da som blev en fet baksmälla idag.

Man skulle kunna se det som att jag bara tar väl vara på tiden i Göteborg. Jag vill se det så. Jag ser det så.

Jardin des Tuileries

Modell: Rebecka Bjurmell
Assistent: Tony Ottosson

I Göteborg

Jag hinner vara i Göteborg i två timmar innan jag hamnar på Andra Lång. Tre timmar innan jag fylle-smsar. Tre och en halv innan jag springer på ett gammalt ragg. Fyra innan jag står i trapporna till Jazzhuset. Sex innan vi skriker med till Håkan Hellström på dansgolvet. Sju innan jag sitter på 11:an uppför Stigbergsliden och tänker att det är skönt att vara hemma.

Rullar upp rullgardinen och tittar ut. NEJ. Slaskig snö har täckt hela marken och fortsätter ösa ner från en hopplöst grå himmel.

Idag åker jag hem till Göteborg. Lämnar slasket bakom mig.

När jag var i Paris passade jag på att styra plåtning. Rebecka var jättegullig och ställde upp som modell och min klassis Tony assade och tog bilder med mitt mes-objektiv på sin fullformatskamera. Jag är fräck och snor de bilderna i väntan på mina egna.

Foto: Tony Ottosson

Stefan och jävligt hipster

Åh, Stefan Ohlsson... Jag hatar dig. Eller nej, förlåt, klart jag inte hatar dig. Personligen. Men jag hatar din jävla kurs. Dina jävla bilder som jag ska reproducera. Dina jävla färgkartor som ska skrivas ut och scannas och mätas och analyseras. Jag hatar dina videofilmer. Jag hatar din besatthet över tekniska detaljer. Jag hatar Digital stillbild B.

Just nu sitter jag mest och ställer en bild med en enorm jordglob. Och kollar på Stefan-videos. När jag är klar med allt det där kan jag kanske börja lägga upp lite vettiga saker här. Så länge lånar jag en bild från min klassis Jimmy. Vi har precis festat hela natten och är på väg till flygplatsen. Jag passar på att skapa en ny trend. Jacka på jacka. Tacka Ryanair och deras bagage-avgifter.

Foto: Jimmy Tang

Viktigt inlägg om icke-framtida klubbar

Jag har inte de rätta sociala skillsen för att bli klubbarrangör, men om jag hade haft det skulle jag ha annordnat de här klubbarna:

-Klubb Dansa efter min pipa!
-Klubb Det här är ingen fritidsgård
-Soppklubb (här skulle det serveras soppa)

+en massa andra som jag har kommit på innan men glömt bort.
Piiz out.

When in Paris

Jag är hemma från Paris. Med skadad revbensmuskulatur, en vagel i ögat och blåslagna ben. Och inte en enda fransman fick jag hångla med.

Egentligen drack jag mest rödvin men lite annat hann jag också med och det kommer väl upp så småningom.

Ehm...

Jag åker till Paris så det kommer vara tyst här en vecka till.

Målarfärgen på huset blänker fortfarande. Jag har fläckar av pad thai på byxorna. Hjärtat gör ganska ont.

(Den enda bilden jag tog i augusti)

Stockholm varför hatar du mig?

Jag har varit omotiverat jätteglad, omotiverat arg, motiverat pepp och antagligen ganska motiverat febrig och tillsammans har det nog gjort en ganska bra helg men Stockholm når ändå inte riktigt fram.

Husmorstips

Ignorera halsen och drick öl, bli full på ölen, rök, dansa och skrik/sjung med i alla låtar på ett svettigt dansgolv och tryck samtidigt i dig ett halvt paket Zyx.
Det dödar inte febern och en genomtäppt näsa, men den tusen gånger värre värken i halsen är fan borta.

Omslagsuppgift. Angående tidigare inlägg, om prestationsångest och sådant. Jag vet inte hur många gånger jag bankade huvudet i skrivbordet under den här uppgiften. Jag borde verkligen sluta med det. Man får bara ont i huvudet och blir ännu grinigare. En ond bordsbankar-cirkel.

Mardröm

Jag och en vän (nämner inga namn så behöver ingen känna sig utpekad i min väldigt logiska drömvärld) ska sätta upp en teaterpjäs. Vi ska framföra den om fem minuter och vet inte ens själva vad den handlar om, vad som ska hända eller vad vi ska säga. Publiken väller in och när till och med tidigare Gamleby-elever kommer in i rummet börjar jag bli lite hysterisk, för tydligen är det väldigt viktigt för mig att bevisa att jag kan både skriva och skådespela i en pjäs med korrekt dramaturgisk kurva. Jagkanintedethärjagsugerballejagkanintedethärvisugerballe.
-Vi behöver lite mer tid! En skallig gubbe signalerar fem minuter med fingrarna. Vi stänger in oss i ett förråd, jag börjar skrika åt min stackars vän som blir sur och sätter sig med armarna i kors i ett hörn, jag blir ännu mer hysterisk, en gammal barndomsvän har kommit för att se den fantastiska pjäsen, jag börjar gråta, försöker styra upp, får panik gråter ännu mer...
Vaknar. Svettig. Tittar på mig själv i badrumsspegeln och tänker att jag måste släppa lite på prestationsångesten.

Tre vänner på King's Head

051111

Tangled up in blue

I helgen var mitt hjärta överallt

Hos en vän på Hisingen med chips och choklad, på en spårvagn uppför Stigbergsliden, i det som var hemma, på en bänk i parken en mild höstkväll, bland öl på Kings Head, på sista pendeltåget, i en 90-säng, på Bombay, dränkt i bakfylla och förvirring på soffan, tillbaka i ölburken i Mölndal, vandrandes längs Andra Lång, oroligt vilandes i Majorna, lugnat på en buss med bara mörkret och träden.

I Göteborg är allt som vanligt

Metamorfos

Me and ma girlz

Jag älskar mina klasskompisar

Vi har tenta imorgon.
Jag har inte haft tid att plugga på hela veckan. Förra veckan hade jag tid, men gjorde det inte ändå. Min plan är att chilla lite på det och hoppas att mitt flyt från gymnasiet sitter i. Kan inte minnas att jag pluggade  någonting på tre år. Satt nog mest vid facebook. Skrev en uppsatts om Nordamerikas indianer. Kanske om någon fransk kung också. Fast antagligen stämmer det inte alls. Jag pluggade alldeles säkert mer än vad jag kommer ihåg. Jävla plugg-pretto.

Söndagsångest i studion

Jag måste börja skriva igen.
Jag måste börja fota andra saker än skoluppgifter.
Glömmer så lätt bort annars.

Paris, oui?

Slöar framför tvn och försöker övertala Linda om att åka till Paris. Med tanke på att hon nyss började gråta efter att ha sett en pelare med ett litet, litet Eiffeltorn på tror jag att jag kan vara nära att knäcka henne...

Sitter och gör bilder till bilder.
Nickar lite till The Knife emellanåt.

Wästebeswiken (Tony lär mig tuffa, inhemska uttryck)

Igår hade delar av klassen en intressant kväll i Västervik. Någon fick en bula, någon försvann, någon hamnade fel. Själv hamnade jag underst i ett slagsmål mellan testosteron-stinna Västervikare. Det hela låter väldigt dramatiskt men varade bara i två sekunder och resulterade i en bruten nagel. Dock ska inte smärtan och blodflödet efter en bruten nagel underskattas.

Jag försöker lära mig använda min nya ritplatta

Dr Kaj waz in da house

Kajsa kom hit och blev utsatt för fotografering, hade finger-mustasch, gick på tvåmanna-maskerad och tog en söt polaroid medan Jasse låg i fönstret och skyndade på mina avocadosars mognadsprocess. En ganska awesome helg faktiskt.

Halvt misslyckad bakisplåtning med Sara...

Festen är över oss

Det är märkligt hur en by med ett enormt trätroll som pekar fuck you över entrén till den enda mataffären kan vara så fantastisk. Igår hade vi knäppt och fint internathäng (igen) som slutade med galen hattfest, soffdans och en bula i huvudet.

Jag pratade med min mamma härom dagen. Hon undrade om det gick bra att sova. För oväsen och sånt. Jag nämnde betongväggarna, men att jag ändå alltid var bland de sista att gå och lägga sig så jag lider aldrig av något oväsen...
-Ja, du var likadan när du var liten. Skulle alltid vara kvar till sist på barnkalasen.

 Det är lite så Gamleby känns. Som ett barnkalas man aldrig vill ska ta slut.

När man tackade ja till platsen på Gamleby gav man upp rätten till sömn. Ångestnätter i datasalen med bilder som inte uppför sig som man vill börjar bli vardag.

Zyx

Jag har varit sjuk i helgen. Smärtsamt sjuk. Motorsågsmassaker- och inte kunna andas genom näsan-sjuk. Som varje stor konstnär omvandlade jag mitt lidande till inspiration för min konst. Dessutom kände jag en viss skyldighet att promota Zyx, som räddar mitt liv varje gång min hals kollapsar. Så. Känns bra att ha pushat lite extra för mina två favoritprodukter i första uppgiften. Öl och Zyx. Fint så.

Sell out

Första uppgiften. Vi blev rekommenderade att välja en produkt vi tyckte om. Behöver jag förklara mitt val närmare...?

Saker jag funderar på en måndagskväll

Vart ska jag få tag på mexikanska maracas? Varför trillar det ut riskorn från mitt anteckningsblock? Varför är inte sidorna i anteckningsblock numrerade? Kommer mina bilder suga balle på redovisningen på torsdag?

Jag har fotat.

Nu har jag bara lite redigeringsbeslutsångest. Men en snygg klassis!