januari
Det var ett nytt år med nya förhoppningar. Jag läste i
horoskopet att det skulle bli ett bra år. En vän fyllde år och jag gick hem i
snödrivorna med någon som inte längre hörde hemma där. Jag åkte till Stockholm
och grät på gatan utanför amerikanska ambassaden. Jag tog ett volontärjobb på
filmfestivalen och gömde mig på toaletter. Jag halkade på isen och orkade inte
resa mig igen.
februari
Filmfestivalen fortsatte och efter sista festen gick jag ut
från en port på Andra Lång en grå måndagsmorgon med bh:n i jackfickan och kajal
i mörka ringar under ögonen och undrade vart jag skulle ta vägen. Jag drack
billigt mousserande vin på mitt golv och längtade efter att något skulle hända.
Något hände på en fest i Bifrost där jag var lycklig hela natten tills vi
somnade på en soffa och sen var hjärtat fucked för ett tag.
mars
På buss 760 kom feberfrossan. Jag låg hemma och stirrade på
träbalkarna i taket i mitt källarrum. När rastlösheten och förvirringen tog
över färgade jag håret blont och dök in i dimmiga nätter igen. En vän försvann
och på en balkong någonstans på Hisingen förstörde jag mig lite till. Efter en
kort flykt till Värmland är jag tillbaka i Göteborg och står inne på Trädgår’n.
Bob hund spelar och hjärnan sprängs. Solen har äntligen börjat leta sig in
genom mitt lilla källarfönster men jag kan inte sova ordentligt och går med
ständigt spänd käke.
april
Det börjar bli varmare. Jag börjar promenera. Går fram och
tillbaka över hela staden. Jag flyger till Los Angeles och får låtsas att allt
är varmt och lätt i ett par veckor. Jag firar min 21-årsdag på stranden i
Huntington Beach med mina kusiner. Jag bjuder på rosa bubbel och de bjuder på
spliff. Jag går på indieklubb i Santa Monica, dricker Red Stripe och känner
sval, kalifornisk nattvind i håret när jag fimpar ciggen genom vindrutan. Hemma
igen firar jag min och storasysters födelsedag i en ful lokal i Majorna. Vi
äter smörgåstårta och dansar på stolarna och jag går hem genom slottsskogen där
bara valborgssoporna och en ensam joggare är kvar. Jag har glömt min jacka och
hur saker är.
maj
Vi sitter äntligen ute och dricker vin i solen. Det är
försommarkväll och solen går ner sent bakom träden i Slottsskogen. Jag åker
buss hela natten till Gamleby, sitter på Linköpings station klockan fyra på
morgonen och känner mig äntligen lite lugn. Nästa dag packar jag om väskan och
åker på festival på en ö. Dricker öl hela natten och skrattar och dansar och
hånglar. Sommaren har precis börjat och jag får ett mail som säkrar min
framtid. Sista natten är varmare än på länge och vi flyger högt över marken på
studsmattan utanför Folkteatern.
juni
Bakfull sätter jag mig med en latte på tåget. Delar ett
ljummet 6-pack från Ica, blir av med halva skon på en Crystal Castles-konsert
och känner mig vilsen i Stockholm. Dagen efter står jag på tunnelbanestationen,
känner asfalten genom strumpan och tänker att jag kanske borde ha stannat i
Göteborg. På sommarens varmaste dag sitter jag på Apslätten och dricker billigt
bubbel, på midsommar ösregnar det och på Midsommardagen gråter jag på golvet
klockan 7 på morgonen. Några dagar senare skiner solen men jag ligger hemma med
feber.
juli
Jag går egentligen i skolan men flyr till Värmland där jag
badar i skogsbäckar med kläderna på, går runt i hav av lupiner och röker i
bilen vid regndränkta insjöar. Tillbaka i källaren dricker jag kaffe och
drömmer mardrömmar. Ligger med någon men tänker på någon annan. Går promenader
i slottsskogen och läser intetsägande böcker. Vi hyr en bil ner till Emmaboda
där jag trampar runt i lera, dansar i regn och sover nära en vän. När jag
kommer hem är det bara några timmar kvar av månaden, jag dricker rödvin till
middag och gråter en skvätt för allt som gör ont.
augusti
I augusti är nätterna ljumna och jag dricker folköl nere vid
älven men någon vecka senare blåser det kallt när jag sitter lämnad på en
klippa högt över Röda Sten. Sommaren har slitit ut hjärtat och hemma hos mamma
gömmer jag mig för döda datorer, polska hantverkare och resten av världen. På
avenyn möter jag mina demoner och går därifrån i duggregn och nytt hopp om mig
själv. Jag går på kulturkalas med gamla kläder och smutsigt hår men delar en
kaffedrink, ett 6-pack och musik hela natten. Augusti river och sliter i mig
ända tills det är dags att lämna staden. Min sista natt dansar jag bort på
Jazzhuset och morgonen efter packar jag in mitt liv i en skåpbil och flyttar
till en by tillräckligt långt borta.
september
Jag har ett nytt liv med prestationsångest på dagarna och
internatfester på nätterna. Jag dricker whisky till fem på morgonen och dansar
i sofforna. Månadens näst sista dag är det fortfarande tillräckligt varmt för
att sitta barbent nere på bryggan och dricka vin. Ingenting är som förut men
allt är bra.
oktober
De första dagarna kan jag fortfarande gå utan jacka utan att
frysa på väg ner till stationen. Gamleby ligger helt tyst och stilla. Vänner
hälsar på, vi klär ut oss och dricker öl på mitt golv. Festen flyttar till
Västervik där männen slåss och basen går upp genom fötterna. Rastlösheten får
mig att övertala sju vänner till att boka en resa till Paris. Jag lever på den
sista höstsolen och tanken på äventyr.
november
Jag åker till Göteborg där allt är precis som när jag
lämnade det. Nordstan är fortfarande lika trångt och King’s Head lika fullt.
Jag dricker årets sista park-öl på en bänk, kramar saknade vänner på Andra
Lång, hamnar på pendeltåget och somnar i rummet där klockan går fel och tågen
hörs nerifrån rälsen. I Gamleby hatar jag att dela säng men gör det ändå, åker
till Stockholm och hatar Stockholm. Har ont i halsen men får ragg. Dansar mig
glad på ett dansgolv. Precis när månaden tar slut påbörjar vi nya historier i
Paris.
december
Den första morgonen i december är grå men mild och jag
promenerar genom en parisisk park. Vi har fina dagar på stadens gator och dricker
vin på golvet på kvällarna men utanför en klubb vid Grand Boulevards bryter jag
ihop. Tillbaka i byn har jag ont i revbenen på grund av skadad
revbensmuskulatur, men kanske mest i hjärtat. Efter några veckor av kurvor,
föreläsningar och färgrymder får jag äntligen återse Göteborg. Jag springer på
gamla ragg på Andra Lång, dansar på Jazzhuset och blir upphånglad på Yaki-Da.
Julen består av magsjuka, psykbryt och fylla. På nyår är jag omgiven av några
av de viktigaste i världen, och när himlen fylls av raketer och vi av billig
låtsas-champagne säger jag att det här är det bästa tolvslaget någonsin. Året
är slut och jag är trött men rusar vidare in i 2012 och nya historier.
