"Today's slacker outfit"

Hair color from Längtan efter verklighetsflykt

Black shirt from Längtan efter att gömma sig

Avskavt nagellack from Lathet

Cat from Blocket

Cat bitchslap from Teenage attitude

v. 12

Det är söndag istället för måndag. Veckan blev som förutspått evighetslång.

Solförmörkelse, vårdagjämning. Soldagar vårförmörkelse snöblandat regn halkar hem.

Solkiga strumpor mot linoleumgolv. Smutsigt hår, vit, ostruken skjorta. Har alltid gillat teater, spela en roll. Svullna ögon, trötta ögon. Trötta på att slåss-ögon.

– Will they arrest me if I'm high?

– Not arrest you.

– Will they arrest me if I kiss you?

– You will not get arrested.

Smetig tunga smetigt allting DET HÄR ÄR FÖR FULT springer rakt in i folkmassan.

Därifrån.

Känner mig som blåbärstjejen.

Hjärnspöken.

Är det fortfarande bara måndag?

Den här veckan känns redan evighetslång.

Bad ass pussy power

Härom dagen sa David att jag är som en kackerlacka.

Det är den mest hoppingivande komplimangen jag har fått på länge. 

Och solen lyser fortfarande i Abrahamsbergs tallar. 

Spår

En av mina vänner spår mig ljus och kärlek.
Jag spårar ur i mörker.
Mensen lämnar blodspår i trosorna (efter en incident i dagarna pausar jag från tamponger).
Katten lämnar rivsår över mina fötter. Hon är tonåring nu. Rebell.
Ändå var det jag som satt med trofémärke på halsen. Spår från helgen. Men de bleknar de med.

Almost 25 and still not a rockstar. Det bleknar det med.

Intimt

Och så slår det till igen, det hade lika gärna kunnat vara lika blaha som allting annat tills det visar sig att det inte är det, och jag tänker nejnejnejfan nej dethärärdåligt dethärärjättedåligt ändå fortsätter det hända och sedan sitter jag där, koffeindarrig med hjärtförvirring.

Where the water's filled with silver Malibu

Los Angeles-vakuumet

*insert valfri mening om att jag lever*, lyckades slita mig från Los Angeles och ta mig hem till Sverige. Arlanda var fruktansvärt gråbrunt.

Folk frågar mig vad vi gjorde där borta. Jag vet inte. Allt och ingenting? Som att vi var överallt utan att direkt göra någonting nämnvärt. Visst såg vi solnedgången över Grand Canyon, åt middag i den ljumna nattluften i Palm Springs och hörde vågbruset i Malibu. Badade i Stilla Havet. Men mellan allt det där? Jag har ingen aning. Los Angeles är en bubbla som får en att tappa uppfattningen om livet runt omkring och ens egentliga verklighet. Det kanske är därför jag tycker om det så mycket. En flykt från allt.

Nu är jag hur som helst hemma. Tar tag i mitt liv. Tar tag i mina möbler och flyttar dem, runt i rummet, rastlösheten. Klappar katten. Hon ligger som en spinnande värmekudde på min mensvärksmage.

Jag tror att saker är helt okej bra.

LA, LA

Våndas icke! För här sitter jag och lever. Jag har bara varit väldigt upptagen med att leva glammigt Los Angeles-life (alltså nej, tar bussen typ överallt som förvisso är billig men långt ifrån smidig och LÅNGT ifrån glammig). Igår var vi till exempel på fräckt event där någon hiphop-snubbe som gjort en låt tydligen alla känner till(?) sjöng falskt och hoppade lite upp och ner. Han kommer troligen bli miljonär snart. Men jag fick gratis öl och studera märkliga Hollywood-människor som tänker liiite too highly om sig själva, så jag var nöjd. Jag äter även mycket yoghurt och avokado.

Här är lite bilder:

Och här är några till som jag snodde från Lea eftersom hon varit lite flitigare med dokumentationen. Bonus är att jag ser ut som en mupp på samtliga.