2010-10-13
Jag väntade på spårvagnen vid Stigbergstorget när något springandes i riktning mot hållplatsen skrek overkligt högt. Trodde först att det var någon narkoman som snetänt, men så klart rörde det sig bara om ett fjortonårigt Håkan-fan som hade, som hon själv uttryckte det, "känt hans skulderblad". Hon grät och hyperventilerade under resten av resan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar