Och livet

Mitt liv är äckligt, förvirrande, fint, fult. Det är idyllisk, trainwreck, det är uppochner, det är upp, ner, uppåt väggarna, utförsåkning, svindlande, magpirrande, sliter i magen och hjärtat, bankar hårt.
Livet, knäppt va?

Ikväll kommer två av tre i björnfamiljen. Vi ska ha det fint, visa våra moves, vara fulla och röka i fönstret.

Jag röker sällan mina cigaretter ända ner till filtret längre, jag ser det som ett statement. Att jag inte sjunker ända ner.

Men jag skäms för att säga att du är kvar i mig.

Höstluften har blåst ut det värsta, jag kan andas in de blöta löven och le mot bruna ögon.

Livet, knäppt va?