Va fan varför inte liksom?

Day 01 - Your favorite song
Day 02 - Your least favorite song
Day 03 - A song that makes you happy
Day 04 - A song that makes you sad
Day 05 - A song that reminds you of someone
Day 06 - A song that reminds of you of somewhere
Day 07 - A song that reminds you of a certain event
Day 08 - A song that you know all the words to
Day 09 - A song that you can dance to
Day 10 - A song that makes you fall asleep
Day 11 - A song from your favorite band
Day 12 - A song from a band you hate
Day 13 - A song that is a guilty pleasure
Day 14 - A song that no one would expect you to love
Day 15 - A song that describes you
Day 16 - A song that you used to love but now hate
Day 17 - A song that you hear often on the radio
Day 18 - A song that you wish you heard on the radio
Day 19 - A song from your favorite album
Day 20 - A song that you listen to when you’re angry
Day 21 - A song that you listen to when you’re happy
Day 22 - A song that you listen to when you’re sad
Day 23 - A song that you want to play at your wedding
Day 24 - A song that you want to play at your funeral
Day 25 - A song that makes you laugh
Day 26 - A song that you can play on an instrument
Day 27 - A song that you wish you could play
Day 28 - A song that makes you feel guilty
Day 29 - A song from your childhood
Day 30 - Your favorite song at this time last year

Inatt var jag på väg att dö. Igen. Den här gången berodde det på en dödlig sjukdom jag haft sedan födseln. För ett par nätter sedan var det jordens undergång som var boven i dramat.

VAD SKA MITT UNDERMEDVETNA SLUTA OBSESSA ÖVER FÖR ATT JAG SKA SLIPPA HA DÖDSÅNGEST VARJE NATT??

Drömmen om sparken

Jag brukar dagdrömma om att få sparken. Jag gissar att det inte tillhör folks vanligaste fantasier, men när jag står där på jobbet och vrider ur mina disktrasor småler jag ibland vid tanken. Befrielsen. Samtidigt som man helt berättigat kan vara as-pissed på chefen. I mitt huvud spelar jag upp scener där jag vid beskedet slänger disktrasan ner i bordet och säger FINE, för att sedan med stolta och bestämda steg storma ut genom svängdörren.

Idag kom jag till punkten då jag funderade på att ge mig själv sparken. Också känt som säga upp mig. Men på något sätt känns det inte lika värdigt...

tuff.jpg

Because it never rains in Southern California

Jag vet inte vad grejen är, om man kan skylla på gener eller någon slags ouppfylld identitet eller om jag bara är störd och obotligt rastlös eller kanske en släng av rotlöshet, men plötsligt vet jag precis vilka låtar jag skulle ha på bland-cdn som jag skulle spela i min billiga bil på gränsen att falla ihop längs med the freeways, så jag googlar fotografer i Santa Monica och kollar väderprognoser för Los Angeles på SMHI och besöker ambassadens hemsida, och jag vet att det är helt jävla galet och ganska skitdumt men det är det stördaste och sjukaste och mest fantastiska stället jag har varit på och jag vill dit nu. Jag hatar och älskar det och jag vill dit.

Drop dead, gorgeous

Jag drömmer ofta att jag ska dö. Bli dödad. Jag vet hela tiden om att jag snart ska bli dödad och känner ångesten. För jag vill ju inte dö liksom.

Osynliga planer

Som ett osynligt regn, fast tvärt om. Ett synligt icke-regn. Små partiklar i luften och man är helt säker på att det regnar för de faller ju där, rakt framför en, men nähä, för marken är fortfarande torr och vårkvällen är fortfarande ljus.

Jag har ätit påskbord. Potatisgratäng och ägghalvor med kanske lite för gammal majonäs. Druckit vin och funderat över livet. Och jag har en plan. En lös och dum och kanske snudd på idiotisk plan men dock en plan. Självklart kommer jag inte avslöja min plan. Då skulle ju folk kunna få för sig att jag är lös, dum och snudd på idiotisk.

Bilden alla har väntat på

PORR!

Som ett ensamt men glatt påskägg i ett land långt borta

Jag tar på mig skor för att fötterna ska slippa närkontakt med det kalla stengolvet, sen går jag ner i köket och kokar ägg som jag målar med kulspettspenna för att det är det närmsta kritor, färgpennor och målarfärg jag har och sitter sedan där med mitt ägg och mina ostmackor och min fil med den enda jordgubben som inte var möglig. Huset är tomt och knäpptyst förutom att det knakar lite någon gång ibland. Glad Påsk Tina.

Sen har jag förstått att det är jävligt trendigt att fota sin frukost så det vill ju jag också göra förstås.

Jag måste nog vara den mest rastlösa personen jag känner...