Ibland måste jag påminna mig själv om att drömmar bara är en bearbetning av tidigare tankar och händelser. Jag kommer inte bli mördad av en clown på en offentlig toalett, och om jag mot förmodan någonsin skulle tvingas springa naken genom skolan får jag tackla det problemet då. Den dagen, den sorgen.

Värmland

Jag gömmer mig i skogen. Äter ost och dricker vin. Sover med en spinnande katt bredvid huvudkudden. Går promenader i skogen. Röker i bilen på regnblöta vägar.

En rostmacka och två alvedon

Min Göteborgsvistelse har varit av blandad kvalitet. Men mestadels bra. Tror jag. Möjligtvis 50/50.
Jag har historier om sommarhäng och Knarrholmen, men sparar dem tills de kan illustreras av min engångskamera som är på framkallning.

En rostmacka och två alvedon får bli min sista frukost på Bangatan. Ska använda mina sista bakiskrafter till att packa ner urvuxna kläder i banankartonger innan jag tar evighetsbussen tillbaka till byn. Ska bli fint att ackompanjera bakfyllan med tallar och motorväg.

Framkallade en engångskamera. Det var mest bara massa ljusläckage och fulla fotoelever.

Jag har haft en fantastisk festivalhelg, men som bekant finns det inget gott som inte har något ont med sig. Samtidigt finns det ju heller inget ont som inte har något gott med sig, och nu har jag fått åka ambulans för första gången i mitt liv, fått en gratis Polarklämma med ost, blivit utnämnd till vinnare av Knarrholmen 2012 pga häftigast festivalskada och har dessutom en helt legitim anledning att stanna i Göteborg några dagar längre än vad jag tänkt. Win! Ehm, ja, minus hjärnskakningen då...

Så här är det:

Varje gång jag ska packa blir jag förlamad. För jag. orkar. inte. Det handlar mer om tankeprocessen än det själva fysiska i att lägga ner saker i väskor.
Detta leder ofta till panikpackningar (ofta på bakfyllan) då jag en halvtimme innan jag måste ge mig iväg slänger ner diverse saker jag tänker att jag kommer behöva, vilket i sin tur resulterar i att jag när jag väl kommit fram står där med ett högst random hopkok av saker jag inte har en aning om hur/var/varför jag ska använda.

Just nu försöker jag packa till Knarrholmen. Hittills har jag lyckats lägga fram våtservetter, en toalettrulle och min mössa. En helt klart godkänd början. Vidare tror jag att planen är att i panik slänga ner fem stycken tröjor imorgon bitti för att sedan få gå omkring byxlös under hela festivalen.

Karolina E

Modell: Karolina E / Scandinavian Models
MUA: Josefin Berg
Hår: Jimmy Tang

Ett ordnat liv

Jag lyckades ordna upp mitt liv på tre dagar.
Åkte till Stockholm utan någon egentlig planering men fick ändå tag på både praktikplats och boende. Nu flyttar jag till Hagsätra om mindre än en månad. Mina enda Hagsätra-referenser är den fantastiska (jag är inte ironisk) filmen Klassfesten och att Markus Krunegård vaknar där i Lev som en gris dö som en hund.
Därifrån tar jag gröna linjen hela vägen till praktiken på Fridhemsplan. Tror att jag kommer behöva plugga hiphop från New York och Capture One...

Åkommor och hissincidenter

Tiden flyter iväg utan att jag egentligen gör något vettigt alls. Jag fyllde som sagt år. Blev hejdlöst full och fick katter, tårtor och tapirer. Dagen efter min födelsedag satte jag mig på ett tåg till Stockholm. Där var jag på Debaser i en halvtimme och satt och åt med Sara en hel dag.

När jag kom tillbaka till byn var jag slut. Jag skolkade, stängde in mig på rummet, satt på golvet och lipade och lätt bara svart hobbyfärg rinna nerför gamla printar. Efter psykbrytet var det kroppens tur, och jag äntrade en veckas åkomma med feber, halssmärtor och snor.

Fortfarande febersvettig satte jag mig i fredags i en bil ner till Skåne. Ändlösa mil av allt mer gröna ängar och Ligga med P3. I ett par dagar låg jag sedan bara däckad i min mosters soffa i Simrishamn. Jag fick indisk hostmedicin, förkylningstabletter, te och solljus men det började kännas som att jag aldrig någonsin mer skulle bli frisk.

Lagom till Storasysters födelsedagsfirande hade jag visserligen blivit lite friskare, men tappat rösten. Allt som lämnade min mun var osammanhängande målbrottsbröl. Med tanke på den senaste veckans bristande hälsa kändes det inte som en bra idé att tälta mitt på den skånska slätten, så istället för att gå på födelsedagsfestival tog jag bussen till Lund för att hänga med fina klasskompisar och göra mitt bästa för att bli full på folköl. Allt går om man vill, och vi pratade skånska i stadsparken, fastnade i en hiss i Klostergården och dansade till Daddy Cool på en enorm korridorsfest ute i förorten.

Motvilligt lämnade vi Lund. I Gamleby var det nästan sommar, och jag var tvungen att skjuta upp verkligheten någon dag till för att bli full i solen och dricka upp gammal smuggelsprit från Ronneby hemma hos YH1or.

Och ungefär där är jag. På ett dammigt rum fullt av, jag vet inte hur många veckor, gamla ölburkar och en hårddisk med oretuscherade bilder. Men jag tänker att nästa vecka. Då. Då jävlar...
Kanske.

Imorgon ska jag lära mig att inte bli full bara för att det är sol, och typ städa rummet, eller något. Då kanske jag kan ge en update om åkommor och hiss-incidenter också.