Låt oss gräva ner oss i mig

Allt jag skriver handlar om mig. Det är navelskåderi utklätt till fakta eller fiktion, beroende på sammanhang. Ett jävla frosseri i det Tina Vernonska jaget.

Å andra sidan har jag aldrig gjort anspråk på att ha fantasi. Aldrig antytt att det jag sysslar med är fiktion. Jag tycker bara om orden. Och visst borde det finnas något slags värde i att klä den fula verkligheten i en mer stilistisk fulhet? Tämja den och tvinga ner den på papper. Spy ut allt som är jag över word-dokument.