Att det är så svårt att sova. Att lungorna vägrar expandera ordentligt.
Klockan blir ett, klockan blir två, jag tar ett glas vin, jag tar två glas vin. Klockan blir fyra och jag tar en cigg på balkongen och Vårberg är alldeles tyst förutom någon som äckelharklar sig nere på gården och inifrån stan stiger ljuspelare som landufon.
När jag somnar är det med lampan tänd och huvudet djupt begravet i tjocka täcken.
2013-09-09
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar