It was so inviting it hurt my bones
To be tangled up in blue
There is still time to not make sense at all
2010-03-15
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Om mig
- Tina Vernon
- Vem är jag vad gör jag? Jag vet inte men det här är en blogg. vernon.tina@gmail.com
Etiketter
- .doc (16)
- 30 Days of Music (28)
- Foto (129)
- Polaroid greetings (14)
Bloggarkiv
-
▼
2010
(359)
-
▼
mars
(43)
- Önskelista
- Löfte
- Regn
- Maybe I'm just Mellanmjölk
- Summertime and the living isn't easy
- Personligt
- "Your dreams are sweet and obsessedAnd your overwo...
- .doc #5
- Black and white are for gloomy people and I'm just...
- Jobbintervjuer
- bring on the NOM!
- Så varför drömmer jag att jag nästan blir våldtage...
- I ett desperat försök att hitta den där kreativite...
- Technicolour is for hyper people and I'm just not ...
- Irland. Världens sämsta ställe att hänga tvätt på....
- .doc #4
- Jöööst ömäääzing
- Note to self:
- Home away from home
- Blöta fötter och sånt där man vill göra
- Vart tog bakisfnisset vägen?
- Som ett rödvin med massa socker och fruktextrakt
- Kiss me I'm not Irish
- +
- .doc #3
- Det ursvenska moderskeppet
- Om jag har förstått saken rätt(?) så har äpplena f...
- Som ett födelsemärke
- Vad som fanns på mitt golv den första kvällen i mi...
- Jag lyckades ta mig till tåget utan att varken tri...
- Tinas rökregler
- Zz
- .doc #2
- Det där jag bara drömmer
- Ingen rubrik
- Cräzy Randåm Spåntäjniös
- I see a red door
- Rent jävla skryt
- .doc #1
- 4e mars 2010
- Blajet lever
- Wörking görl
- Ett ganska lamt inlägg om min första irländska vecka
-
▼
mars
(43)
1 kommentar:
JAG TÄNKTE KOMMENTERA FAKTIKST MEN JAG GLÖMDE!!! födelsemärke (Y)
Skicka en kommentar