Vart tog bakisfnisset vägen?

En sådan där dag då man egentligen ska vakna och inte veta riktigt vart man är men ändå glatt äta nachos och guacamole på vagnen på vägen hem, eller sitta och fnissa på en multimedialektion och ha meningslösa konversationer på facebook-chatten. Kanske äta lite stuvade makaroner och titta på dåliga tv-program.

Istället vaknar man på morgonen och tänker jävlar vad bakis jag är allt snurrar fast oh fuck jag är fortfarande full och sen mölar man flingor med mjölk och marabou tills man inte är så full längre men ändå inte i okej kondition för att jobba vilket man ju så klart måste göra ändå och på jobbet frågar folk om jag är trött vilket jag ju så klart är men säger njaä inte så farligt sen står man där med sin disktrasa och ser dum ut tills man äntligen får gå hem bara för att inse att man måste duscha och man måste laga mat och egentligen måste man tvätta också men det orkar man inte för MAN ÄR FAKTISKT BAKIS.

Jag är inte vän med vuxenlivet och ansvar.