Stormen Alexander

Det har hittills funnits fyra stycken Alexander i mitt liv. Den första var med på samma busscharter till Paris som jag och mamma åkte på när jag var tolv. Han var det snyggaste jag hade sett och jag vågade inte säga ett ord till honom. Den andra var jag ett tag hopplöst kär i och den tredje ville jag ett tag hopplöst gärna vara kär i, men det var just det - hopplöst.

     Den fjärde gick jag ofrivilligt hem med igår. Han trängde sig på och hängde efter hela vägen hem till dörren. Längre kom han inte. Han fick vara kvar där ute och snöa och blåsa för sig själv.